about thoughts

Det finns något som heter badoo. Sama som blendr som jag provade i usa. Anses väl vara en typ av "hook up app". Man ser vilka singlar som finns i närheten av dig. Man skriver till folk och jag skrev till O. Mest på skoj faktiskt, som ett litet tidsfördriv. Men så var det nästan med alla som jag tog kontakt med där.. 

Såg att han hade satt "spela gitarr" som intresse. Såå jag skrev väl något i stil med, "heej! såg att du också spelar gitarr! Jag med, fast jag är nog inte lika duktig bla bla blaa.." Efter några meddelanden fram och tillbaka, bytte Ola och jag nummer. Då gick vi över till sms och till slut bestämde vi för att ses. Tror att det var jag som tog initiativet till de.

Sagt och gjort, vi träffades på ett av mina favorit cafér, Café Vurma på kungsholmen. Väldigt hippie/

hippster! ..för att visa lite vad jag gillar och vad jag är för typ av tjej. Vi satt och pratade i 5 timmar(!) och promenerade sen till fridhemsplan, där vi gick skilda vägar. Han sa att han ville ses igen och det gjorde vi!

Nästa gång gick vi på Etnografiska museet och avslutade med en kaffe. På en utställning om indianer frågade han mig om jag sett filmen "Dansa Med Vargar". Det hade jag såklart inte, så han föreslog att han skulle ladda ner den och att vi skulle se den tillsammns.. Några dagar efter det gjorde vi det..

 

Det slutade såklart med att vi hade sex. Och tack Gud för att han hade BRA förutsättningar. (vet inte om du vill läsa detta, men du måste förstå att detta var verkligen helt underbart, efter att "haft lite otur" med det den senaste tiden.. Dessutom är det kul om du kommer ihåg, hehe. Those were the days..). Jag tror verkligen att det skulle kunna bli jätte, JÄTTEbra med honom. Dessutom är han lång och väldigt trevlig att titta på.

 

O jobbar som brandman, han är 1.93 lång, är jättelugn och chill. Han älskar friluftsliv och fysiska aktiviteter så som dykning, skidor, padla kajak och kanot. Han går i skogen och plockar svamp, tältar, springer lopp och åker vasaloppet. Han gör med andra ord ALLT som jag inte gör. Det klart jag tycker om att vara fysikt aktiv, men jag går på gym och går promenader på sin höjd(!). Jag vet inte ens skilnaden på en kajak och kanot. Som jag sa till Mia..

 

"..men han åker liksom vasaloppen och paddlar kajok.."

 

Innerstads gym-råtta som jag är.. Det klart jag är van med landet, men jag älskar inte skogen direkt. Killen har liksom Salomonskor på sig när han knatar runt i stan. Han hade även en såndär "reflex linjal" som går runt armen, och rullar ihop sig. Vet dock inte om han glömt ta bort den, eller om han tycker/tror att den ska sitta där(?). Han har även plastblommor på toaletten. VEM har plastblommor i badsummet och more importantly, VARFÖR?! Hemtrevligt? Lathet? (för att man inte orkar vattna), eller för att hans mamma hade det och han trodde att "..det har MAN när man bor själv".. Jag vill nog inte ens veta svaret, haha!

Jag vet inte om han är min typ av kille. Men och andra sidan.. vilken kille Är "min typ". Jag försöker liksom tänka mig honom, eller någon annan liknande snubbe, presentera mig inför hans kompisar och säga, "..det här är Annelie, min flickvän" och där står jag i blommig klänning och träskor, en kofta från en loppis och örhängen från indiska, men två, tre stora feta tatueringar på armen! Går det liksom ihop?

 

Min livsstil går hela tiden mot mer alternativt.. Jag äter numera nästan Alltid veganskt, älskar allt ekologiskt och handlar mer på loppis than ever! Funderar faktiskt att bli vegan, officiellt liksom. Just nu är jag ju bara vegetarian och det funkar bra, men jag äter nästan alltid veganskt. Förutom ost på mackan och choklad ibland..

 

Hur kom jag in på min diet nu? Ville väl kanske bara påvisa hur olika vi är.. Det jag gillar med honom är dock detta:

 

-Han lyssnar men kommer också med feedback och råd. (uppskattas sjuuukt mycket!)

-Han är inte någon jobbig stueplans-snubbe, utan är mer jordnära

-Han uppskattar vad jag jobbar med, och förstår att det är ett viktigt jobb :)

-Han är anpassningsbar (lagade veg. mat när jag var där och kollade film. Dock inte allt för avancerat, men jag uppskattade det som fan)

-Han är straight forward och spelar inga spel!

-Han är inte särskillt tainted av massa andra gamla förhållanden som hänger över honom!

-Han är enkel på ett bra sätt

 

..Men är han FÖR enkel? 

Han berättade att han haft två kortare förhållanden på några månader. Sen fortsatte han med, "jag tror aldrig att jag varit riktigt kär. Vet inte om jag kan bli det.." SAY WHAAAT!? :s 

 

Klas sa att han inte hellre varit kär, varpå jag sa, "du har bara inte träffat den rätta tjejen. Du kan visst bli kär, om du bara hittar någon som är tillräckligt bra!". Den någon blev ju ja, eftersom han senare talade om för mig att han ÄLSKADE MIG (!?!). Galet. Men så är det nog inte i detta fall..

 

Jag är bara så rädd att vi kommer inleda något nu, och sen så kommer han (eller jag) inse att vi är för olika. Kan olika vara bra? Man kanske kan kompletera varandra? Eller?..