Ett, bara Ett inlägg till
sitter och jobbar nu. Eller, jag har lagt barnen nu och efter mycket om och men sover dom. Äldsta tjejen hade nästan 40 graders feber så vi har jobbat rätt bra på att försöka få ner den. Glass, saft med is, alvedon osv. Ska snart gå in och ta tempen igen på henne.. vad göra man om de går över 40 grader ?! Måste googla de(!)
I alla fall så jobbar jag ju ikväll/natt och när jag stog i köket och skulle fixa middag, kunde jag plötsligt inte sluta le. Jag tänkte på D och på helgen som gått, log och kände mig mer glad än någonsin. Jag hoppade faktiskt upp och ner också. Jag är glad glad glad, men jag VET att börjar jag hoppas på nåt, blir de bara fel i slutändan. Jag får ta de som de kommer, men fan! Jag som är den mest otåliga personen genom tiderna, perfekt att just Jag måste "vänta och se"!
Jag är sämst på att vänta. Jag tyckte bara att allting var så mysigt och vill nog gärna träffa honom så snart som möjligt igen. För att kolla liksom, är de en fix-idé att jag vill ha honom, eller Vill jag ha honom?
Har har ju så fina ögon.
